Falco

"Hej till publiken!"

Oj, tack för alla gratulationshälsningar! Det tog två veckor innan jag ens fick tid att logga in för att läsa bloggen... Sen har det tagit några dagar till innan jag fått möjlighet att skriva de här raderna. Jag börjar förstå vad folk menar, när de säger att man inte ska räkna med att hinna  så mycket mer än att pyssla om bebisen den första tiden... Speciellt inte om man har har förmånen att få en liten med OTROLIGT god aptit :-) Hon äter hela tiden! Men konstigt vore det annars, med två föräldrar som älskar mat...

Som ni har förstått har lilla krypet i magen äntligen kommit till världen. Bilderna som redan finns i bloggen lade husse in när vi fortfarande låg kvar på BB. Hon föddes den 8 november. Sista tiden innan födseln kändes oändligt lång. Jag blev inlagd på förlossningen i två olika omgångar pga lindrig havandeskapsförgiftning. Fy vad tråkigt det var. Jag orkade bara "blippa" mellan värdelösa program på TV. Några dagar efter beräknad födsel fattade läkarna beslutet att jag skulle sättas igång pga "mitt tillstånd". Efter 12 plågsamma timmar tittade hon fram, med hjälp av sugklocka och en barnmorska som tryckte på magen. Hon andades lite rossligt till att börja med, men med lite hjälp på traven ordnade det till sig. Nu mår både mor och dotter bra.

Falco var hos daghussen under hela vistelsen på BB. Här i Karlskrona får papporna bo kvar på BB (fantastiskt bra!), så det fanns ingen hemma som kunde passa Falco. Under själva födseln fick dock daghussen rycka in och arbeta själv, men han löste det genom att åka iväg med Falco till sina föräldrar. De bor på en ö utanför Karlskrona, så han var tvungen att ta färjan över t.o.r för att lämna Falco. Efter att ha arbetat ett dygn gjorde han om samma resa för att hämta tillbaka vovven. Daghussen är värd sin vikt i guld!

Husse hämtade Falco när vi varit hemma ett dydn. Falco kände direkt att det hänt något och sprang runt och nosade intensivt.  Han hittade nykomlingen efter en stund och blev oerhört intresserad av henne. Helst hade han nog slickat henne från topp till tå.

Den lilla har fått ett namn nu. Jag kommer säkert att fotsätta kalla henne gumman, älsklingsgryn och hjärtebarn, men i passet kommer det att stå Hanna ;-)