Falco

Jag tänker titta in här i bloggen ibland. Hoppas det är OK?

När jag började skriva om Falco på nätet var det som en ren träningsdagbok. Men nu liknar bloggen mer och mer en vanlig dagbok än en träningsdagbok. Kanske för att vi tyvärr inte tränar så mycket nu för tiden! Hm....

 

I höstas började det dessutom smyga sig in icke hundrelaterade ämnen i bloggen - främst om mattes växande mage. Och sen lillmatte kom till världen är det inte bara i det praktiska livet hon tar plats, utan även här. Ett tag funderade jag på om jag skulle ha en hundblogg och en för det övriga livet. Men det skulle ta för mycket tid i anspråk. Dessutom är mitt hundliv och mitt ”övriga” liv så starkt sammankopplade. Falco är ju en viktig medlem av familjen.

 

Ni som läser den här bloggen av hundintresse får stå ut med att det även kommer att handla en hel del om lillmatte. Så får det bli.

 

Förra helgen åkte jag hemifrån för första gången utan lillmatte i släptåg. Måste erkänna att det var riktigt skönt att vara själv en stund. Vad gjorde jag då av de här första minuterna i efterlängtad ”frihet”: Fikade med några kompisar? En snabb spa-behandling? En välbehövlig shoppingrunda till stan? ”Fel, fel, fel!”- som Brasse skulle sagt i Fem myror är fler än fyra elefanter. Jag åkte till klubbstugan för att städa!!! Men det var faktiskt riktigt roligt, även om det gick i en rasande fart och jag hela tiden höll koll på mobilen (ifall matmonstret skulle komma på att hon var hungrig där hemma). Små saker i vardagen har verkligen fått en annan innebörd sen lillmatte kom. Skura ett skitigt golv känns numera som en oerhörd avkoppling.

Husse fotade lilla eskimåtjejen för några dagar sedan. Hon har hunnit bli 3 1/2 månad.

Falco tar en kort paus i snöleken

I söndags kom vi hem, efter att ha tillbringat en dryg vecka hos gammelmatte (och numera stolt mormor) i Falun. Första dagarna var Falco nästan okontaktbar på promenaderna. Han hade fullt sjå med att pinka in sitt nya revir och doppa näsan i alla nya dofter. Nästa hund blir en tik... Men vi fick trots allt några riktigt fina promenader i det fantastiska vintervädret. Klarblå himmel, 15 centimeter gnistrande snö, runt fem minusgrader och vindstilla. Kan det bli bättre? Jag älskar riktigt vinterväder! Tyvärr är det sällan Blekinge bjuder på det. Här blir det mest slask eller is.

Dagarna i Falun kändes som rena semestern. Alltid fanns det någon i familjen som var sugen på att gå en promenad med Falco eller pyssla med Hanna en stund.