Måndagsmys

Nej, ränderna går aldrig riktigt ur. Under hela mellan- och högstadiet levde jag på stallet som ridskoletjej och hästskötare. När jag flyttade till Karlskrona blev jag ridskoletjej igen i några år, innan Skurkhunden kom in i familjen. Jag kan bara konstatera att det är få saker som är så avkopplande som att vara i ett stall. All eventuell stress bara rinner av en i dörröppningen. (Bilden tog jag på Visingsö 2008).


När SVT planerade och lanserade serien "Ponnyakuten" hade de nog inte räknat med gamla 40-åriga avdankade ridskoletanter som en viktig målgrupp. Och det är det säkerligen inte heller. Men här har ni en trogen tittare… Jag är ett hängivet fan och har som måndagsritual att titta på det senaste avsnittet på SVT Play. Kan jag dessutom tajma in det med morgonkaffet är lyckan total.

 

Det knixiga är att få till det så att båda barnen är nöjda med att antingen undersöka väl utvalda leksaker (Lilleman) eller pyssla, rita och leka (Lillmatte) under de 30 minuter som programmet pågår. Jag lyckas aldrig fullt ut. Det är tur att det finns en pausknapp.

 

I övrigt sitter jag och gläds åt TV-bilderna som upprepar Charlotte Kallas lopp och målgång. Vilken tjej! Vilket lopp! Men oj så nära att hon ramlade. Jag trodde att hjärtat skulle stanna.

 

OS-guld, OS-guld, OS-guld!!/Kakmonstret 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0