Sjukstuga

Reserapporten får dröja lite. Lillemans magsjuka fick även mig på fall igår. Små barn är verkligen giftiga. Och SMS från den tjänsteresande sambon berättar att även han trillat dit. Nu väntar jag bara på att Lillmatte ska bli sjuk hon också…

 

Hälsningar från sjukstugan/Kakmonstret


Snabbrapport



En bild från morgonens promenad. En krasslig Lilleman sover en tidig förmiddagsvila. Själv är jag glad över att jag kom tillbaka till Blekinge i tid för att njuta av vitsipporna. Förra året missade jag dem pga den besvärliga foglossningen. Det hade varit förargligt att missa dem i år igen.



Så här såg omgivningarna ut när Lilleman skulle sövas i Spanien. En fantastisk utsikt och ett vackert ljus. På bilden poserar Lillmatte med sin bebis.


Jo då, vi är hemma i Sverige igen. Barnen och jag landade på Växjö flygplats i torsdags, en vecka senare än beräknat, på grund av ”molnet av smuts i luften”(det var så vi förklarade den förlängda Spanienvistelsen för Lillmatte).

 

Jag får dock återkomma med en mer ingående reseskildring. Lilleman däckade nämligen igår i någon form av kräksjuka. Han är på bättringsvägen, men pockar extra mycket på min uppmärksamhet. Och husse har arbetsdag på Lillmattes dagis, som drivs som ett föräldrarkooperativ, så jag får fokusera på sjuklingen här hemma.

 

På snart återseende!/Kakmonstret

P.S En liten bild till från idag. Påskliljorna blommar för fullt i vår trädgård och jag ser verkligen fram emot de närmaste veckorna. Jag ska frossa i våren! D.S


Bloggvisning

Är i Spanien och visar P. hur det fungerar att blogga.

Återkommer när jag är hemma igen/Kakmonstret

GLAD PÅSK!



GLAD PÅSK önskar Skurkhunden, Lillmatte, Lilleman och Kakmonstret!


Från vardagskaos till harmoni



Vi tog med oss vår engångsgrill hem igen. Det var det en hel del tidigare besökare som missat... 

Det blev en tidig morgon. Äggröra och bacon till frukost. Och fyra koppar kaffe. Snön i trädgården gnistrade som slipade diamanter. Städade verandan = barnens lekrum. Dammsög nedervåningen hjälpligt och skurade golvet i arbetsköket. Uttråkad dotter höll mig sällskap. Lilleman blir kinkigare och kinkigare. Får i honom lite mat. Husse packar ner honom i vagnen och söver honom ute. Vid det här laget är det lilla huset för varmt för att det ska vara trivsamt, Lillmattes protesterar otåligt och jag vill bara komma ut i friska luften.

 

Men så äntligen; Lillmatte får på sig ytterkläderna, ryggsäcken packas med grillkorv & bröd, kaffe & bulle. Och det är med en lättnadens suck som jag låser ytterdörren.



Tänk, att om tre månader kommer människor att kliva ner för den här stegen för att bada!

Go' kväll!/Kakmonstret


Polisbesök



Sonen i ren skjorta, för ovanlighetens skull.

Nu kan Lilleman snart erövra världen, i teorin i alla fall. Ett besök på polisstationen för att fixa pass har skapat den möjligheten. Dagen till ära hade modern klätt upp honom i rutig skjorta. Den fick åka på precis innan avfärd, med tanke på att det är lättare att vinna på Lotto än att hålla Lilleman ren… Väl framme på polisstationen charmade han tjejerna i receptionen och jag tittade på med illa dold stolthet.

 

Det är löjligt enkelt att få pluspoäng av småbarnsföräldrar. Lika enkelt som att få pluspoäng av hundägare. Säg bara något positivt om barnet alternativt hunden så har du genast skaffat dig en ny bundsförvant.

 

God natt!/Kakmonstret


Fotorally



Nu är den här, våren. Ljuset är nästan brutalt för slumrande, vintertrötta ögon och grönvita kinder. Men jag kisar och njuter. 

Jakten på lägenhet till Systeryster började på riktigt i tisdags. Mamma, Lilleman och jag var på den första lägenhetsvisningen. En mäklare skulle säkert beskriva objektet som ”En ljus 2:a med parkettgolv, högt i tak, balkong och stor utvecklingspotential”. I klarspråk: en lägenhet som skulle kunna bli fin, efter en helrenovering… Sökandet fortsätter.

 

Efter lägenhetsvisningen köpte vi med oss lite thaimat till mammas jobb. Lilleman tyckte om att vara på utflykt men blev trött av alla intryck. Jag körde därför en runda med bilen efter lunchen för att han skulle få sova. Kanske inte det mest miljövänliga sättet att få till eftermiddagsvilan, men jag passade på att leka lite turist i min egen stad. Kameran var med så jag körde först ut mot Trossö och vidare ut till Dragsö. Koloniområdet Brändaholm ska tydligen vara ett av Sveriges mest avfotograferade koloniområden. Jag hjälpte till med att bättra på den statistiken. Sen körde jag över Trossö till motsatt sida. Parkerade i närheten av Länsresidenset för att fota ut mot Stumholmen.




Brändaholm i vårvinterskrud.



Bron mellan Trossö och Stumholmen.

Sista anhalten på fotorallyt fick bli Bryggareberget. Motljuset var svårt, så bilderna blev inget vidare. Men utsikten mot Trossö och skärgården var värt besöket i alla fall. Kolla in den här länken får ni se.



Skurkhunden släpper inte Tindra med blicken.

Igår åt vi middag hemma hos mamma. Skurkhunden följde med. Han har inte haft det så roligt annars i veckan för husse har varit på tjänsteresa.

Tack för titten!/Kakmonstret


Börjar ana ett mönster



Lillmatte och Lilleman trivs i varandras sällskap. Det värmer i hjärtat.

Lilleman är nu åtta månader och vi börjar skönja ett mönster i hans tillvaro. Vågar inte kalla det regelbundna rutiner ännu, men nästan. En dag i Lillemans liv ser ut ungefär så här:

 

Han vaknar tidigt och ammar. Sen somnar han om en stund och sover i bästa fall till 07.00. Vi pratar och myser en stund och sen kliver vi upp. Av med pyjamasen, på med ren blöja och kläder. Lek på golvet.




Sonen gör allt för att ta sig från lekfilten ut på det kalla köksgolvet. Spänningsfaktorn är tydligen högre där. Han kryper inte ännu (tack och lov!), men hasar bakåt. Vi får plocka fram honom under möblerna med jämna mellanrum när han kilat fast sig.


Gröt vid 08.30.

Sover i vagnen på förmiddagen.

 

Lunch vid 11.30. Puré på burk. Ofta får vi får vi pocka och locka lite för att få i honom en portion. Fick Lilleman välja skulle han bara äta gröt och bröstmjölk.


 


OK, det var inte gröt den här gången, men smakade rätt bra i alla fall.

Mellanmål vid 14.30.

Sover i vagnen på eftermiddagen, ibland före mellanmålet och ibland efter. Vissa dagar tar han också en kort powernap på kvällskvisten.


 

Några minuter senare sov han gott ute.

Middag vid 17.00. Sen försöker vi klämma i honom lite gröt vid 18.30. Tyvärr har han fortfarande inte insett fördelen med välling… Hoppas att det vänder.

På med pyjamasen efter gröten. Söver honom i vagnen mellan 19.00-20.00. Efter en timme brukar han vakna, vrålhungrig. Ammar.

 

När jag går och lägger mig vid 21.30 bär jag med honom upp. Han sover bredvid mig i sängen. Spjälsängen fungerar istället som en utmärkt klädhängare och allmänt förvaringsutrymme. Ibland ammar jag lite då också. Ibland inte. Sen vaknar han mitt i natten och ammar en gång.

 

Så där ja. Sen morgonamningen och då har det gått ett varv.

 

Är det något jag har lärt mig under tiden som mamma är att nuet och vardagens bestyr och händelser är det som står i fokus. Därför skriver jag de här små minnesnoteringarna. För min egen skull och för barnens skull. En form av dagboksanteckningar för framtiden.

 

Hej så länge/Kakmonstret


Den glada nyheten

För drygt ett år sedan flyttade mamma, DrD och lillebror till Karlskrona. Fortfarande känns det helt fantastiskt att vi har så nära till varandra. Från att behöva packa bilen till bristningsgränsen och köra 8-9 timmar, till att nu enkelt kunna titta förbi och säga hej. Med två små barn är det också en enorm trygghet att ha dem här på plats. Som den gången när Lilleman var en vecka gammal och helt plötsligt blev mörkblå om benen när jag ammade. Sjukvårdsupplysningen rekommenderade att vi skulle åka in till sjukhuset. Då kastade vi oss på telefonen och ringde mamma. På nolltid var hon här för att passa Lillmatte som låg och sov. Det var tur att trafikpolisen inte hade någon fartkontroll just den kvällen…

 

Nu till den glada nyheten som jag ”hintade” om i ett tidigare inlägg: Karlskronafamiljen kommer nämligen att kompletteras med en mycket viktig puzzelbit, ingen mindre än Systeryster!!! Hon har fått jobb i Ronneby och kommer att flytta från Gävle för att bosätta sig i Karlskrona. Jag är så lycklig. Världens bästa moster och min kanonsyster kommer hit. Helt overkligt men sant.

 

Systeryster söker förresten boende i Karlskrona, fräsch hyresrätt alternativt bostadsrätt. 2-3 rum och kök. Om du känner till någon trevlig lägenhet som är till salu, eller som blir ledig nu i vår, får du gärna maila mig på tassavtryck@spray.se

 

Glada hälsningar/Kakmonstret




P.S Jag har ju glömt att nämna Tindra, mamma och DrDs hund. Falco och hon är riktiga kompisar. D.S


Lilleman 4-månader i ord och bild

I torsdags var det fyra månader sedan Lilleman föddes. Jag firade det hela med att försöka dokumentera dagen. Här kommer en liten sammanställning:



Inget dåligt morgonhumör här inte!

05.30 Ammar.

05.30-07.15 Sover.

07.35-07.50 Blöjbyte, påklädning och prat- och mysstund.

07.50-08.10 Sitter i babysittern och tittar på när jag äter frukost.

08.10-08.30 Less på att sitta i babysittern. Sätter mig i soffan med honom.

08.30-08.40 Lite kinkig. Lägger honom i vagnen. Men han protesterar.

08.40 Påklädning.

08.50 Hänger med när jag skjutsar Lillmatte till dagis.


 
Den här tröskeln är det bästa sömnmedlet som finns.


09.10 Hemma igen, somnar som en stock i vagnen.

09.20 Vaknar, hungrig!

09.20-09.35 Ammar och myser.

09.35 Sprak i byxan.



Favoritplatsen = skötbordet

09.35-09.55 Blöjbyte. Konverserar lite och Lilleman leker med sina fötter, en ny favoritsysselsättning.

09.55-10.05 Ligger i vagnen i badrummet när jag duschar. Inte helt utan protest…

10.05-10.15 Ammar

10.15-11.00 Testar med babygymmet, babysittern och vagnen men inte nöjd någonstans.

11.00-11.25 Sover i bilen på väg till sjukgymnasen.




Sitter och tittar på en mamma som har nålar i kroppen. Inte så konstigt att han ser misstänksam ut!

11.30 vaknar

11.30-12.05 Sitter först i bilbarnsstolen. Jag får akupunktur liggande på sidan så jag kan förströ honom lite samtidigt. Efter halva tiden tar sjukgymnasten över.

12.05-12.10 Ammar hos sjukgymnasten.

12.10-13.40 Sover i bilen på väg hem och fortsätter att sova hemma.



Shoppingsällskap.

13.40-14.20 Biltur, först till affären och sedan för att hämta Lillmatte på dagis.




Väntar på att storasyster ska pyssla klart.



För tillfället riktigt nöjd på lekmattan.

14.20-14.45 Ammar och blöjbyte

14.45-15.45 Först Babygymmet och sedan babysittern. Inte nöjd någonstans. Men när han får sitta i mitt knä och titta på Lillmatte som dansar kiknar han av skratt.

15.45-16.20 Sover i vagnen inne.

16.20-16.45 Ammar. Vill sedan vara i min famn.

16.45-17.10 Liten stund babysittern och lekmattan, halvnöjd.

17.10-17.20 Sitter i min famn när jag äter middag.

17.20-17.30 Sover i vagnen inne.

17.30-17.40 Vaknar, ligger nöjt kvar i vagnen en stund.

17.40-17.50 Blöjbyte och pratstund vid skötbordet.

17.50-18.10 Ammar och sitter sedan i min famn.

18.15-Sover i vagnen.

 Sen orkade jag inte föra några mer logganteckningar…

Hej!/Kakmonstret


En natt i Nättraby

Kröp till kojs redan klockan 20.00 igår med förhoppningen om att få ta igen lite förlorad sömn. Resultatet blev:

 

23.00 vaknade och ammade.

00.30 vaknade och ammade.

02.30 vaknade och ammade, sen kunde jag inte somna om…

04.30 ammade, slumrade äntligen till.

05.15 Lilleman vaknade, men somnade om igen, det gjorde inte jag.

 

En riktig skitnatt. Känner mig lite sjösjuk.

 

I morgon fyller Lilleman 4-månader. Om jag orkar ska jag dokumentera dagen lite närmare, som ett minne för framtiden. När Lillmatte var bebis förde jag loggbok under en längre tid. Det grundade sig i ett behov av att få grepp om en tillvaro som kändes väldigt ny och stundvis kaotisk. Den här gången har jag inte känt det behovet, men tänker göra lite dokumentationer med jämna mellanrum för Lillemans och vår skull, som ett minne över en tid som trots sömnlösa nätter går rysligt fort.

På återzzzzeende/Kakmonstret


En märkvärdig händelse

Idag hände något märkvärdigt. Lilleman satt i mitt knä, som vanligt. Visst kan han vara nöjd med att korta stunder ligga  på golvet eller sitta i babysittern, men favoritstället är knän, i obestämd form. Det behöver nämligen inte vara mitt specifika knä - tack och lov. Det går bra med andras knän också Han är inte så nogräknad.

Den här gången var det i mitt knä han satt, med ryggen mot min mage och blicken ut mot rummet. Men helt plötsligt hittade huvudet ett nytt rörelsemönster och han vände blicken uppåt, bakåt. Och där upptäckte han mitt ansikte. Vilket underbart, förvånat, leende jag fick. Om han hade kunnat prata hade han nog sagt något i stil med ”Hej mamma, sitter du där!??!! Vad roligt!”.


Här skulle det sitta fint med en bild av mig med sonen i famnen. Men jag hittar ingen. Det är baksidan med att vara den i familjen som är mest aktiv med kameran. Jag får påminna husse om att han knäpper några bilder ibland han också. Det är roligt att ha som minnen.



Den här hittade jag i alla fall. Den är från mitten av september. Då var Lilleman knappt 3-månader gammal.

 

Annars vet jag inte riktigt var den gångna veckan tagit vägen. Måndagen var seg. Jag hade sovit dåligt och var lite småförkyld. Lillmatte är ledig från dagis på måndagar och hon tyckte nog att jag var ett ganska trist sällskap för dagen därpå frågade hon ”får jag åka till dagis idag?”.

Tisdag och torsdag var jag hos sjukgymnasten för akupunktur mot foglossningen. Det är tur att jag går hos en barnvänlig sjukgymnast. Nålarna ska sitta i en halvtimme ungefär och Lilleman är ju med mig… Halva tiden brukar han kunna sitta i bilbarnstolen, men sedan får sjukgymnasten ta med honom på en liten rundvisning i lokalerna.




LIllmatte mumsar mellanmål. Men i ärlighetens namn var hon mer förtjust i snittarna med ägg och Kalles K. som jag gjorde dagen innan.


Lillmatte är lik sina föräldrar när det gäller kopplingen humör/födointag. Problemet är att det kan vara svårt att få henne att äta mellanmål. Och om hon inte gör det skär motorn fullständigt. I veckan tror jag att jag skapade ett fungerande koncept. Istället för vanlig smörgås, som hon vanligtvis knappt rör, gjorde jag små snittar med tandpetare mitt i. Lite pilligt, men hon uppskattade det. Vi får väl se om det bara är nyhetens behag…


Trevlig fortsättning på lördagskvällen!/Kakmonstret


Sorg och glädje

Sitter och sorterar lite bland sommarens foton. Försöker slänga lite för att inte helt drunkna i bilder och för att få mapparna mer överskådliga. Men det är inte enkelt att "döda sina älsklingar". Speciellt svårt är det att göra sig av med bilder på barnen. De förevigade ögonblicken känns så värdefulla, även om det rent fotografiska värdet är noll och inget.

Speciellt svårt är det att slänga bilder på Lilleman.

Tiden går så fort och han växer för varje vecka som går.

Det är oerhört roligt, samtidigt som jag bara vill dra i nödbromsen och stanna klockan.

Sista barnet, sista bebisen... Sista gången jag får vara med om detta stora underverk. Det första leendet. Huvudet som blir allt stadigare. En blick som blir allt mer medveten. En varm bebis som vilar i min famn. Den fridfulla sömnen i vagnen. Den villkorslösa tilliten.

Det är en sorg som jag inte var beredd på. Den kommer över mig nästan varje dag. Men den är mer bitteljuv än mörk. För den bottnar i tacksamheten över att ha kunnat få två så fantastiska barn.

Det här inlägget skulle egentligen handla om lite fotosortering. Det tog en helt annan väg. Men jag slutar där jag började: här kommer ett axplock med bilder från sommaren 2009.



3 juli Min 40-årsdag. Lilleman har inte ens fyllt två veckor...




4 juli En varm sommardag. Vi äter lunch på Saltö fiskhall.




25 juli Två besök till Helsingborg har vi hunnit med. Här är Lillmatte i svärmors trädgård.




28 juli Lilleman är drygt en månad gammal. Han signalerar med högerhanden att livet är OK :-)




30 juli Lillmatte förbereder sig inför en natt ombord på båten.




6 augusti En vecka i augusti fick vi besök av husses syster med man och tre barn. Det brukar alltid vara skitväder när de hälsar på, men för en gångs skull var vädergudarna med oss. På bilden poserar kusin S.




6 augusti Den här bloggen var faktiskt tillägnad skurkhunden när jag startade upp den. Ett sätt att dokumentera våra gemensamma aktiviteter. Nu kommer tyvärr stackaren i tredje hand...




13 augusti En liten utflykt. Här har vi stannat till på Sturkö för att stoppa i oss lite korv med mos. Ingen smaksensation precis, men det var mysigt i alla fall. Lilleman sov sig igenom hela bilfärden och Lillmatte var på gott humör. Uttrycket "är vi framme nu?" lyste nästan med sin frånvaro. Det är inte alltid det går så smidigt...



.
26 augusti Drygt två månader gammal och han ser redan rakt igenom mig.

Trevlig helg!/Kakmonstret


RSS 2.0