Helsingborg t. o. r



Jag vet inte vem som blev gladast över att få träffa ett nyfött lamm, Lillmatte eller jag. Den lilla ulltussen var endast fyra dagar gammal. Lillmatte ville helst ta med sig lammet hem och grät förtvivlat när vi skulle lämna hagen.


I lördags åkte vi till Skåneland för att hälsa på svärmor och J-E över dagen. Strålande solsken men en bitande kall nordanvind höll oss sällskap.




Diar fåret en Bedlingtonterrier?”. Skämt å sido, likheten var faktiskt slående. Om ni inte känner till rasen kan ni besöka Skandinaviska Bedlingtonklubbens hemsida så ser ni att jag har rätt:-)




Så här vackra ladugårdar bygger man inte nuförtiden!


En bild från söndagens mikropromenad. Lillmatte klagar inte på att jag fortfarande inte kan gå så långt, så länge som hon får hoppa upp och ner från snödrivor.



En av vinterns snöänglar.

Kram!/Kakmonstret


Kräftskiva på Råå



Spana in potatispajen längst upp, den var minnesvärd!

I lördags styrde vi kosan mot Helsingborg för andra gången inom loppet av några veckor. Vi var bjudna till husses kusiner på kräftskiva, en inbjudan som vi inte kunde motstå. Ett klokt beslut visade det sig, för det blev en mycket lyckad kväll. Det fantastiska vädret gjorde det möjligt att duka med långbordet och de kulörta lyktorna ute i trädgården. Och tur var väl det, med tanke på att sällskapet bestod av runt 13 barn och minst lika många vuxna. Det hade blivit lite trångt att husera hela sällskapet inomhus i händelse av regn...




Lilleman - den yngste deltagaren hade en ganska avslappnad stil under större delen av tillställningen

Barnen hade superroligt tillsammans och de sprang runt i glädjerus större delen av kvällen. Själv njöt jag av den varma sommarbrisen, den goda maten och det trevliga umgänget. Sen är det alltid något speciellt med att vara på Råå  sommartid. Det är ett så vackert ljus och det är något speciellt över att kunna beskåda Danmark på andra sidan sundet. Råås vackra gamla stenhus som den här tiden pryds av prunkande rosenbuskar och stockrosor gör ju sitt till den charmiga känslan.




Danmark symtar i bakgrunden

När Lilleman skulle sova tog jag en kort promenad ner till vallarna. Jag var inte ensam om att vara ute och njuta av den vackra sommarkvällen. Människor cyklade efter Kustgatan, satt på bänkar och njöt av utsikten eller promenerade efter Råå vallar.

På återseende/Kakmonstret


Helsingborg



Lillmatte njöt av varje sekund! (Bilden är tagen av husse.)

Vi har spenderat några dagar hos svärmor som bor en bit utanför Helsingborg. Det var skönt att komma iväg. Sista månaderna har jag ju knappt lämnat huset, så ett miljöombyte var välbehövligt. Dessutom är det alltid roligt att träffa husses släktingar i Skåneland. De är så himla "goa" och det är jag så tacksam över. Det är ju inte alla som har förmånen att trivas lika bra ihop med sin partners familj som jag...



Visst är det något speciellt med solrosor? Jag har alltid fascinerats av dem. Den här växer och frodas i trädgåden hos husses faster och farbror.

Nu ska jag borsta tänderna och ta och natta mig och Lilleman. På återseende!/Kakmonstret


Sjung om...



Lillebror, på väg till sin sista dag på gymnasiet. Examensdagen. Är han inte stilig?

Efter studenten åkte en klasskompis och jag till Madrid för att arbeta som Aupair i varsin spansk familj. Det var ett lärorikt äventyr. Själva Aupair-jobbet var mest slitsamt, men jag trivdes fantastiskt bra med tillvaron i övrigt. Innan vi åkte tillbaka till Sverige passade vi på att luffa runt några veckor i södra Spanien. Sevilla, Granada, Córdoba... för att sedan leta oss ut till Medelhavet. Där, på ett hotell får jag ett telefonsamtal från Sverige (det var innan mobiltelefonernas tid). Det var DrD som ringde för att berätta att min lillebror kommit till världen, några veckor för tidigt.


Några dagar efter det telefonsamtalet fick jag se lillebror för första gången. Han var otroligt söt. Starkaste minnet från de första dagarna är när min gamla hund Joyce hälsade på lillebror. Cool som hon var stack hon bara ner sin stora nos i babyliften för att konstatera att familjen utökats med en familjemedlem.


Lillebror charmade oss alla. När han var lite större, en sisådär 1 år, kommer jag ihåg att han roade hela familjen vid middagsbordet. Han log och gjorde roliga miner så att det vi alla kiknade av skratt.


Nu har det gått lite drygt 19 år sedan lillebror föddes och i fredags tog han studenten. Precis som jag gjorde året innan han föddes. Lillmatte och jag var själklart närvarande vid den stora dagen. Ett litet uttryck poppade ideligen upp i mitt huvud "var har tiden tagit vägen!???!". Det är något speciellt med studenten. Alla vita studentmössor och glada, förväntansfulla miner. För att inte tala om alla stolta familjemedlemmar. Just känslan av att hela livet ligger framför de nybakade studenterna.

Lillmatte tyckte också att det här med studentfirandet var trevligt. Hon roade sig med att mingla runt bland alla människorna på skolgården. Jag försökte få en bild av henne framifrån, men var inte tillräckligt snabb...  Hon blir nog upptäcktsresande när hon blir stor.



"Hej, hej!"



Undrar vad som döljer sig här bakom? Måste genast kolla!

Nu börjar snart fotbollen, Sverige-Ryssland. Det är ju riktigt spännande, så jag tror jag lägger ner bloggandet för dagen. "Heeeja Sverige!!!!".


Visingsö

Jag vet inte om det är den konstanta värmen, eller det allt mer påtagliga behovet av ledighet som gör att orden inte riktigt vill infinna sig. När jag ska sova eller när jag är ute med Falco kan jag klura på saker som jag vill berätta om. Sen när jag väl sitter här infinner sig inte riktigt inspirationen. Men jag är helt säker på att det är övergående. Under tiden får bilderna stå för huvuddelen av berättandet:



I början av veckan var jag på Visingsö med jobbet. Jag såg inte så mycket av ön, men det lilla jag såg gav absolut mersmak. Förutsättningarna var också de bästa - högsommarvärme och ett Visingsö som badade i solsken.



Vallmo. Står högt på min "växter-som-jag-vill-ha-i-min-trädgård-lista"!



Hästar fanns det gott om. Många förtjänar sitt uppehälle genom att dra vagnar med turister.

Ser på klockan att lillmatte snart sovit i två timmar. Hur mycket det än bär mig emot (skönt med lite egen tid...) så får jag väcka henne snart. Annars somnar hon aldrig ikväll. Håll en tumme också. Jag ska handla med lilla damen och hon har fått för sig att hon inte vill åka i kundvagnen längre, utan gå för egen maskin. Det är ju OK om jag bara ska köpa lite mjölk eller dylikt på lilla butiken i Nättraby, men nu ska jag handla för veckan som kommer i den stora matvaruaffären. Husse är i USA och daghussen jobbar, så jag får ratta runt det berömda vardagspuzzlet själv så länge.

På återseende!

Bilder från Köpenhamn

Känner att jag egentligen är för trött för att formulera mig. Tror att jag nöjer mig med att lägga in två bilder från senaste Köpenhamnsresan. Var iväg med jobbet på konferens i två dagar för någon vecka sedan. Mesta delen av tiden satt vi i ett fönsterlöst konferensrum med minimal syretillförsel, men lite tid att njuta av den danska huvudstaden blev det tack och lov ändå.

cyklar

Trots att Köpenhamn är en så stor stad känns det som om cyklarna dominerar över biltrafiken. Ett mycket sympatiskt drag. Köpenhamn har småstadens mysighet och storstadens utbud. En trevlig kombination.

loppisfynd?

Strosade förbi en loppmarknad. Den här dockan såg nästan lite makaber ut.


Barnlösa i Köpenhamn

Nyhavn

En välkänd vy från Köpenhamn

Lillmattes mormor och DrD kom och hälsade på oss i Valborg. DrD åkte hem igen på söndagen men gammelmatte stannade kvar hela veckan. Husse och jag är inte direkt bortskämda med att ha tillgång till barnvakt, så därför passade vi på att åka till Köpenhamn över helgen som gick. Det var första gången sedan lillmatte föddes som vi gjorde något på tu man hand. Lillmatte älskar sin mormor, så vi kunde åka iväg och koppla av med gott samvete.

Vi kunde inte ha valt en bättre helg. Rena högsommarvärmen och ett Köpenhamn i feststämning. Glada människor överallt.  Husse och jag satte oss i Nyhavn och drack kall öl och åt gott smörebröd och bara njöt av tillvaron. På kvällen lyxade vi till det och smaskade på fantastiskt goda skaldjur.

Köpenhamn är en oerhört trevlig stad, och varje gång jag är där tänker jag att det inte ska dröja så länge till nästa gång... Sen går tiden i alla fall. Men den här gången kommer tanken att uppfyllas, för jag ska dit med jobbet på torsdag. Hoppas att vi får lika fint väder.

Förra veckan var jag och Falco på tävlingslydnadskursen. Lika roligt som vanligt. Men jag skriver mer om det i ett annat inlägg. Det här får räcka för idag. Håll en tumme för mig i morgon. Då ska jag lämna lillmatte på dagis. Husse fick göra det i morse för jag är så blödig. Lillmatte gråter fortfarande när vi lämnar henne och det går rakt in i hjärtat.

Busig Jul

Dagen innan julafton packade vi in oss i bilen och satte kurs mot Falun. Nästan nio timmar senare var vi framme. Resan gick över förväntan. Lillmatte var på glatt humör nästan hela tiden. Men jag satt å andra sidan och underhöll henne i baksätet med diverse roliga saker, såsom en plastbytta och plastbestick eller mobiltelefonen eller dragkedjan på jackan "öppna, stänga, öppna, stänga, öppna...". En barnskiva gjorde också susen när det krisade till sig lite i slutet. Ett annat knep var att servera mellanmålet i SMÅ bitar, så att det varade länge.

Väl framme på parkeringsplatsen stod systeryster och väntade på oss för att ta med skurkhunden på en välbehövlig långpromenad (tack!). Under tiden kunde vi packa in oss i huset i lugn och ro. När Falco kom tillbaka från promenaden gick vi en sväng till för att han skulle få träffa mammas nya hund. Mötet gick bra, även om Tindra tyckte att han var lite småäcklig i början.

innebus

"inget bus inomhus" var regel nr 1, men den var svår att hålla på, för de var så söta ihop .-)

Falco och Tindra blev bästa kompisar och det var roligt att studera deras bus i skogen (och inomhus med för den delen... Falco fick välbehövlig motion av allt springande i skogen. Ibland flög tanken: "det skulle vara roligt med en hund till" genom mitt huvud, men jag slog snabbt bort den.

tjockis i skogen

Kom igen då tjockis! Rör på fläsket!!!

En annan som haft superroligt i Falun är lillmatte. Hon har utforskat mamma/mormors hus och tränat på att gå. Rekordet tror jag blev 15 steg. Julafton var naturligtvis spännande också. Hon fick många fina paket, men jag är glad över att pakethögen höll sig inom rimlighetens gränser. Det är trots allt bortkastat att ösa leksaker över henne när hon ändå uppskattar andra saker att leka med. Här följer en liten bildvisning över vad det kan vara:

bild 3

Lillamtte har lärt sig att ta på sig mössan själv och är mäkta stolt! Hon kan sitta i flera minuter och ta på sig mössan, ta av sig mössan, ta på sig mössan, ta av sig mössan... Extra roligt är det när hon får låna min.

jul 2

Hur var det nu det här med plastpåsar och små barn...?

jul 4

Sen kan man ju fråga sig om ett hundkoppel är en så mycket bättre leksak?

Umeå i mitt hjärta

träd

Umeå - björkarnas stad

Vad är det som gör att Umeå fortfarande har en så stor plats i mitt hjärta? Jag har precis kommit hem från en knapp vecka i Norrlands huvudstad. När jag och lillmatte strosade omkring tänkte jag tanken flera gånger. Visst skulle jag kunna räkna upp flera saker och företeelser som jag gillar med Umeå: alla trevliga festivaler, brännbollen, stadens mysiga fik, alla cykelbanor, universitetslivet m.m m.m (och så familj och vänner såklart!). Men det är inte bara påtagliga ting. Mer handlar det om en känsla av tillhörighet och rötter. Umeå är fortfarande väldigt mycket hemma, trots att det var mer än 13 år sedan jag bodde där.

Får

Får IRL

Den här gången träffade jag inte så många vänner, utan prioriterade att umgås med familjen. En av dagarna åkte lillmatte, pappa/morfar och jag till Skeppsvik. Där träffade lillmatte får "på riktigt" för första gången. Hon var mycket fascinerad. Inte så konstigt med en så djurtokig mamma.

höst i stugan

Hösten har kommit till stugan

Jag älskar den här tiden på året. Den höga, klara luften och trädens alla färgskiftningar. En dag åkte vi och hälsade på min faster i stugan. Det var så oerhört vacker att det nästan gjorde ont.

RSS 2.0